0709-509043
Djup bearbetning av sensorisk information. Vi är mer medvetna om det som händer både inuti och utanför oss själva.
Tendens att bli överstimulerade. Genom att vi tar in mer information än andra och bearbetar den djupare följer risken att vi tidigare än andra blir överstimulerade. Om vi inte själva vet hur vi kan möta den överstimulansen kan det leda till att kroppen går in i ett stresshanteringsläge. Högkänsliga personer kan alltså behöva mer tid än andra för återhämtning och nedvarvning.
Emotionell mottaglighet och empati. Vi vet inte bara hur någon annan känner när de ger uttryck för olika känslor, utan vi kan också förnimma det andra känner när de INTE ger uttryck för det. Vi kan uppleva känslor mer intensivt och reagera starkare än många andra på yttre stimuli, olika typer av upplevelser.
Känslighet för subtila stimuli. Vi kan uppfatta de små sakerna som andra ofta missar. Känsligheten för det subtila är kopplat till vårt nervsystem. De områden i hjärnan som gör det komplexa bearbetandet av sinnesinformation är mer aktiva.
Att vara högkänslig är ingen diagnos. Det är ett personlighetsdrag hos ca 20 % av befolkningen. De allra flesta högkänsliga är också introverta, ca 70%.
Begreppet högkänslig, Highly Sensitive Person (HSP), myntades av den amerikanska forskaren Elaine N. Aron på 90-talet. Den vetenskapliga termen är sensorisk bearbetningskänslighet.